Ett besök, 1997

Ett besök, 1997

 

Regi: Håkan Alexandersson

Bearbetning: Håkan Alexandersson
Översättning: Teddy Brunius

Hoffman: Björn Granath
Gorm: Göran Thorell

 

 Kafka i kortfilmsformat

I slutet av nittiotalet hade det i Sverige ännu bara gjorts två filmatiseringar av Kafkas texter. Förvandlingen blev biograffilm 1976, och Minnen från Kaldabanan visades i teve 1993. Antalet teaterföreställningar som bearbetats för teve var vid nittiotalets slut inte heller särskilt imponerande. A Report to an Academy sändes 1969, Redogörelse framlagd för en akademi 1976 ochBättre utan hund 1996. Men 1997 gjorde Håkan Alexandersson (1940–2004) en kortfilm på nio minuter baserad på en av Kafkas mer obekanta texter Att vara olycklig.

 

Kafkas novell Att vara olycklig

Kafka hade skrivit kortnovellen Att vara olycklig någon gång mellan 1909 och 1911 och publicerade den i sin debutbok Betraktelse som utkom 1912. Berättarjaget i stycket är en ensam man, troligen en ungkarl, som på sitt hyresrum får besök av ett litet spöke, inte större än en liten pojke, som slinker in genom dörren. Ett egendomligt samtal inleds. Mannen undrar om det verkligen är honom som spöket söker. Det är ju så lätt att ta miste i det stora huset. Nej, inget misstag föreligger. Spöket söker verkligen denne man. En lång stund resonerar de båda om huruvida spöket har stängt dörren eller inte. Mannen vill inte att någon av hans grannar ska titta in och få syn på besökaren. Spöket säger sig emellertid rentav ha låst dörren och hävdar dessutom plötsligt att mannen har hotat honom. Mannen protesterar. Varför förolämpar spöket honom på det sättet? Han är ju enbart glad över besöket. Spöket kontrar: om mannen tänker spela teater avlägsnar han sig omedelbart.

Spöket försvinner mycket riktigt. Mannen beslutar sig för att lämna rummet och ta en promenad. På väg ut möter han en av sina grannar, som han börjar samtala med. Mannen berättar om spöket som besökt honom. Grannen förklarar att han inte tror på spöken. Det gör inte mannen heller, säger han, men vad hjälper det när man faktiskt får besök av ett spöke? Hans stora rädsla gäller dock inte spöket som sådant utan orsaken till att det visat sig. Grannen säger sig ha hört att man kan ”göda” spöken. Mannen bekräftar detta och varnar samtidigt grannen för att försöka beröva honom hans spöke. Sedan grannen deklarerat att han bara skojade, återvänder mannen till sitt rum för att sova.

 

En mystisk besökare

Håkan Alexandersson hade ett livslångt och djupgående intresse för Kafka, vilket återspeglades inte minst i hans roman Magister Hoffman, som utgavs postumt 2005 och som har tydliga referenser framför allt till romanen Slottet. Som utgångspunkt för sin bearbetning av Att vara olycklig valde Alexandersson att använda sig av Teddy Brunius översättning av novellen från 1951. Alexandersson kallade filmen Ett besök, och i eftertexten angav han sig själv som manusförfattare med tillägget ”fritt efter en novell av Franz Kafka”. Författarens egen titel Att vara olyckligredovisades dock inte.

Alexandersson begränsade sin filmatisering till samtalet mellan mannen och spöket. Han utelämnade alltså helt den därpå följande ordväxlingen mellan mannen och hans granne i trapphuset. Personerna i filmen är alltså mannen på rummet, som Alexandersson i eftertexten kallar Hoffman (jämför huvudpersonen i hans roman Magister Hoffman) och besökaren, som Alexandersson gav namnet Gorm. Hoffman sitter vid dramats början vid sitt skrivbord och granskar en rulle frimärken – de föreställer Carl XVI Gustaf – som han drar ut till en lång remsa och därpå låter rulla ihop igen. Så småningom övergår han till att systematiskt riva sönder frimärkena ett och ett.

Gorm, som varken är något barn eller spöke utan en stammande man i ungefär samma ålder som Hoffman, tycks vid filmens början redan befinna sig inne i rummet. Hoffman har bara ännu inte lagt märke till honom. Dialogen som följer överensstämmer nästan ordagrant med samtalet mellan Kafkas ungkarl och spöket. Alexandersson har bara gjort smärre justeringar. I stället för ett hyreshus talas det exempelvis om ett skogsområde som ligger avsides och som man lätt kan gå fel i. Alexanderssons Gorm hävdar i likhet med Kafkas spöke att han är ett barn. Inget i hans yttre för dock tankarna till en ung människa. Dialogen utvecklas därför i en om möjligt ännu egendomligare riktning än samtalet mellan Kafkas ungkarl och spöket. Vid scenens slut störtar Gorm plötsligt ut ur Hoffmans rum utan att säga ett ord.

I rollen som Hoffman sågs Björn Granath, som spelat Röde Petter i Radioteaterns version av Redogörelse framlagd för en akademi från 1975, och Gorm gjordes av Göran Thorell (f. 1954). Björn Granath minns:

”Jag kom med i Ett besök, eftersom Håkan och jag var vänner. Det hela var ett lågbudgetprojekt. Filmen spelades faktiskt in i Håkans lägenhet på Gärdet. Att göra ett sådant manus var en smal sak för Håkan. Han kunde verkligen sin Kafka. Han citerade gärna långa avsnitt ur Kafkas verk utantill. Egentligen hade allt han gjorde lite Kafka i sig.”

Ett besök utgavs 2005 på DVD som bilaga till Filmkonsts nr 95, som innehöll texter av Håkan Alexandersson från perioden 1992–2004. Jämte Ett besök innehöll DVD:n också sjutton andra kortfilmer som Alexandersson spelat in mellan åren 1993 och 2004.

hakana-149x130

Håkan Alexandersson